Så var den stora dagen till ända.

Inas första officiella utställning.

Det var runta 80 rottisar där,

det var väldigt intressant o skojigt att sitta o kika på alla dessa.

Har inte sett så många rottisar live ;D

Polisen fick rycka ut på plats o,

(skamligt, vuxna människor, men det är sån prestige inom detta med avel o utställning), smockan hängde i luften mellan två stycken schäferägare som var där för att ställa ut :P

Ina fick vänta i bilen så länge som möjligt, då hon är i sitt slutlöp.

Var lite orolig för hur det skulle gå, allt detta klämmande o kännande.

Det var inte som tandvisning på de utstälningar jag varit med jakthundar,

där de lyfter lite fram.

Här skulle de se alla tänder, då menar jag alla..

Såg hundägaresom gick långt innan o inte sååå långt innan mig,

som höll sina hundar i att fast grepp, medans de blev tandundersökta.

O som hade problem med att få dem att stå still.

Så, ja, jag var ganska nervös över hur lilla Ina skulle bete sig då.

Vi tog in Ina när alla hanhundar gått färdigt,

då dte var dags för juniortikarna att gå i ringen.

Så hon hann vara inne o vänja sig vid allt hundliv ca en halvtimma.

Hon gjorde det så bra :)

Vi var åtts stycken i unghundsklassen,

o vi var sist i den. Så vi fick vänta ett tag på vår bedömning,

medan vi stod i väntade i ringen längst bak i "kön"

så gjorde tiken framför oss ett utfall mot Ina,

inte ens då gjorde Ina något,

utan var bara en cool tjej.

Så när det var dags för oss så fick vi löpa från o till domare,

o så en extra gång runt i ringen.

Tandvisning utan problem,

höll inte ens i henne, då det inte behövdes,

ahhh, självklart hade hon kopplet på sig.

Domaren lät jättenöjd över min "bruksrottis" som hon sa.

Det var så roligt att se rottisar inom bruks sa hon,

för hon var bruksdomare o :?

Hon fick en 2:A very good som de heter idag.

Inga allvarliga fel, utan kritiken som hon fick,

är sådan som kommer att växa till sig :D

Sådan matte sådan hund heter den,

Ina är "ngt tung" som det står :O

Ina saknar därför "goet" i steget.

O bara vi kommer igång med bruksträningen som jag skulle vilja,

så då kommer detta att ske...

Hoppas vi...

Japp på det hela taget är jag JÄTTENÖJD :)

Sedan åkte vi in i Ångermanland en sväng,

hälsade på kebab ;)

O på mina småsystrar, hann träffa Jessica en sväng igen,

de far hem igen söndag..

Vi ska ju prova ta oss ner till dom om ett par veckor,

Ina o Prada gick jättebra ihop,

inget gruff denna gång. Mammas lill Thelma var väl inte så imponerad...

Japp så var denna dag till ända då, med melodifestival som avslut... 

Japp idag har jag samlat in fakta (tung fakta :S),

analyserat läget, tagit beslut i stort :D

BIS...

Det är dags att prova börja löpa igen,

tiden finns har jag kollat analyserat o bestämt mig för...

Bara hästarna flyttat till nya hem så är det absolut ingen fara.

O med tanke på hur mycketjag sitter stilla inte bara i mitt arbete,

utan även till o från arbetet.

Ja, där finns ytterligare ett motiv.

Så jag siktar på 32 minuter på vårruset,

ingen aning hur det ligegr gentemot allt o alla,

men det är mitt mål med det hela,

samt att orka mig igenom tjejmilen nästa år,

utan att gå..

Då jag aldrig varit en löperska (inte innan jag provade sist då mina höfter sa ifrån) så är jag nöjd med mina framtidsutsikter inom löpning.

Så idag har jag då tagit första steget mot mitt första mål, eller delmål som sagt..

Börjat med pass 1 på löparschemat som jag körde med sist.

O om jag minsta lilla känner något i höfterna så ska jag gå till naprapaten direkt för att se om de har halkat ur läge igen...

Tänker absolut inte försätta mig i den sitsen som det blev sist,

usch hemska tanke...

Men så länge jag är lyhörd så kommer inte sådan situation att uppstå igen :)

O lyhörd tänker jag vara :D

En vän har o anmält sig till vårruset så det ska bli så skoj :)

Näpp nu är det snart dags att bege sig mot byn,

har hundträff idag :)

Det verkar vara min grej,

bloggning.....

Inget eller så 100 inlägg samma dag =D

Min kära syster har varit hos oss:P

Det händer inte så ofta,

o de gånger de händer ses vi max ett dygn...

Men denna gång kom hon hem till oss med barnen o hunden...

Hunden Prada,

en rottis av den tunnare modellen,

men ändock en renrasig skkreggad rottisflicka..

Det var väldigt trevligt,

de var här i hela 3 dagar.

Lovely :)

Var lite orolig hur det skulle gå med våra vovvar,

två flickor eller tre flickor faktiskt..

Men efter en prommis i koppel o lössläppta utanför "distriktet" så gick det väldigt bra...

Det ska ju inte vara några större problem, men man vet aldrig :P

Fina InaPina o lilla Pradabäbis ;)

Prada bra precis ett år äldre än Ina.

Prada/lillasyster fick sin julklapp,

ett lika fint hjärta som Ina har,

fast det står Prada förstås,

o på den andra sidan Jessicas Bäbis =D

Ja det var väldigt trevligt att få ett par dagar med syster, har ju ett x antal av dom ;)

O det är inte så ofta som man ses,

av många olika skäl.

Som vi inte går in på här då :S

Lite mer bildbombning,

tyvärr blev det inga bilder när lilla Snotra var med,

inte heller då var det problem,

"Vi var en enda stor flock" ;)

Ina

Prada badandes i snön :)

Skojigt hade de.

undersökte mycket

  :)  

Bolljakt

Ina

Trött vovve ;)     

har ju hästarna ute för försäljning...

Ibland när man känner efter så känns det väldigt jobbigt...

Men men vad ska jag göra,

allt resulterar bara i att INGET blir gjort...

Så nu är det bara så,

det jobbiga är att nu när jag har bestämt mig så skulle jag vilja att de flyttade igår....

Fått en del svar, men eftersom jag inte har någon brådska så,

det är ju inte av ekonomiska skäl,

eller andra panikgrejer som gjort att detta beslut kommit till,

så kanske man är liiite för kräsen..

Men men jag avvaktar ett tag till ser vad som kommer.

När jag övningskörde för mitt hojkort för ett par år sedan :D

Då fick jag lära mig att dit man tittar dit hamnar man o...

O så rätt,

därför har jag beslutat mig för att SLUTA titta bakåt...

En del verkar fastna , bakåt....

Finns så många som gör det...

Vägrar, o jag tänker inte titta bakåt så man går o snubblar heller...

Näpp, blicken högt så man ser långt fram..

 ;)

Annonser inlagda på min två flickor.

Så här ser stora flickan ut när hon inte tycker att det är rättvist att hon måste jobba :P

Så kul att känna att hon börjar slappna av,

söka sig neråt :)

Även i det tyngre svårare varvet :)

Ja..

Hmmm.              

Men nu har jag i alla fall kommit fram till ett beslut,

känns inget roligt,

men det känns ändå rätt....

:´(

Jag ska nu sätta ut mina två hästar för försäljning,

detta går inte,

jag hinner inte,

o om jag nu hinner (vilket jag faktiskt skulle kunna göra),

då blir det bara stress med dom,

o vad föder stress,

jo en väldans massa irristation,

o hur funkar det när man ska prova träna o lära något??

INTE ALLS....

O då nu min dotter inte finner något intresse alls i detta med våra hästar,

har jag ingen hjälp i att vilja motiondera dom heller,

o då man bor på sån liten by som vi nu bor,

så är det inte det enklaste att hitta medryttare heller.

åhh, det gör så ont,

men det funkar inte längre,

lillan som nu börjar närma sig 143-145 cm,

är det dags att påbörja inridningen i sommar,

o då är det inte bara Pridan som ska jobbas med,

tömkörningen har gått bra med lillan,

o hon är van att det hänger saker på rygg så jag tror det blir bra,

men eftersom jag fortfarande står med mitt pendlingsavstånd,

så försvinner för mycket tid från det som kallas fritid..

Ett boende närmre skulle förändra situationen fullständigt,

då skulle det finnas möjlighet till medryttare o.

Men nu står jag här,

o har stått här färdigt,

har tagit beslutet.

Eftersom det inte är av några ekonomiska skäl så är det inget jag kommer att bara släppa till första bästa,

 det ska kännas bra...

Om det nu är någon som vill köpa dom.

Men det har ju aldrig varit sådan efterfrågan i Jämtland efter hästar, så har man tur kanske de inte hamnar sååå långt borta.

Funderade ett tag på fodervärdar,

för situationen ska ju bli bättre :)

Vi ska ju inte bo här för evigt,

eller jag ska ju inte pendla lite över två timmar per pass,

hela livet...

Men vad får jag tillbaka då,

när tiden är mogen :S

Vem vet,

kanske de bästa underbaraste hästarna,

som har fått vara hos de bästaste ;) underbaraste människorna...

Men det lyfter inte bort så mycket för mig egentligen,

eftersom, man fortfarande är ägare,

allt ska klaffa,

man ska kunna känna sig säker att de verkligen fixar allt med försäkringar o allt praktiskt, utan att man helt plötsligt står med skägget i brevlådan.

Nä idag åker annonser ut,

sen får vi se vart det leder,

måste göra detta innan det ökade ljuset lurar mig att:

huva vad mycket tid jag har,

så länge det är ljust...

Hoppas på att få forsätta rida svägerskans häst.

Är på väg in i,

eller jag hoppas verkligen att hon redan kommit in i det,

för annars vet jag inte vad jag kommer att göra.,...

Hon kollar gränsen,

HELA tiden,

o då menar jag HELA tiden...

Men tittar man på annonser så är det när de börjar närma sig två år,

ja,

i den åldern finns hur många rottisar till salu,

alla som skaffar sig en liknande vovve kan väl inte gå isär när de börjar närma sig dessa två år...

Eller är de kanske de som är orsaken till de ändrade familjeförhållanden som gör att" folk inte kan ha kvar sina ÄLSKADE hundar"...

Hm,

ledsen men jag är inte fullt övertygade...

Dags snart att beställa tid till en HD-AD röntgen,

o hoppas på att alla vinklar är fina :P

Planen är då att så småningom Kora henne,

få LP I, hoppas på hjälp inom bruks,

så vi kan starta där,

o sedan ta valpar,

o i så fall stannar en kvar....

Men nu är vi ett par treår framåt i tiden,

så det är ingen brådska :)