Jag inser att för att vi ska rådda o få ihop det måste jag ändra inställning.

Jag måste komma tillbaka till där det är roligt att träna,

både hund o mig själv.

Jag vill att det ska vara skoj, men visst samtidigt måste det finnas krav på både min egen träning o på mina hundar.

Så mitt stora dilemma är nu att få mig till att tycka att det är roligt,

få hundarna att tycka det är skitskoj.

Nu gillar de att träna med mig,

men jag är rädd att min prestationsångest ska spela in på deras vilja o känsla att träna.

Hm....

Så måste jag alltså tvinga mig ut igen :S

Usch har verkligen tappat allt med egen träning,

men inget ont som inte har något gott med sig ;)

Hundarna har fått mycket fokus på sista tiden,

men för att komma någonstans (till appellstart) så är det så :)

O jag gör det med glädje, men en viss sorg över att jag tappat all kondis o styrka jag hade byggt upp själv :(

Så idag tog jag mig i kragen,

Gote följde så gärna med på en joggingtur,

men vilken tung tur.

Sprang upp över berget bakom,

efter 1 km så blev det oplogat o det var tung snö att springa genom ;(

Så mina ben gillade inte alls denna stigning samt 1 1/2 dm blötsnö som låg i vägen,

men vi fick till 5 km i allafall :D

Så tog jag o Kornelia en tur på skidor på sjön,

men fick vända efter 1 km då blidan hade gjort så att det vattnats upp riktigt under snön på isen.

Men det blev 2 km i allafall.

Tänkte det kunde vara bra inför kursen ikväll då hon kan vara så taggad :D

Så efter denna dag måste jag försöka få till lite fler skidor o jogg i veckan.

Har ju trots allt anmält mig till Blanktjärnarna i år ien.

O i denna form jag r idag,

orkar jag inte runt 14 km i fjällterräng.

O det vill jag göra, för det var en härlig tur fast den var väldigt jobbig

Mmmm, den är lika med noll.

Dags att ta igen det också,

men just nu känns allt bara stressande.

Tyvärr har jag backat flera flera steg på min stege.

Är stressad över mina dagar som jag vet att jag är ledig,

kommer inte ner i varv o kan slappna av o njuta av att äntligen vara ledig,

utan springer iväg i huvudet o är redan på min nästa arbetsdag.

Måste hitta känslan o ron av att - vad skönt att avara ledig..

Inte- bara en dag ledigt sedan jobb i fyra igen...

Hur jag nu ska hitta dit igen...

Men detta funkar verkligen inte :S

Mina första 15 km jogg har jag idag utfört :D

Det tar sig, fick en del ont förstås, men det är väl kanske inte så konstigt då det är andra gången jag springer i mina nya skor.

Väldigt dumt, skulle sprungit in dom lite fler km.

Men det ska jag göra,

blir flera pass som längst 8 km tänkte jag.

Innan det får bli dessa skor över milen igen.

Kornelia har ju tyvärr tuggat sönder min ena Icebug, som var så härliga att använda, men får väl ta o köpa ett par nya såna, nu då jag vet att de funkar så bra på mina fötter.

Mina första 15 km jogg har jag idag utfört :D

Det tar sig, fick en del ont förstås, men det är väl kanske inte så konstigt då det är andra gången jag springer i mina nya skor.

Väldigt dumt, skulle sprungit in dom lite fler km.

Men det ska jag göra,

blir flera pass som längst 8 km tänkte jag.

Innan det får bli dessa skor över milen igen.

Kornelia har ju tyvärr tuggat sönder min ena Icebug, som var så härliga att använda, men får väl ta o köpa ett par nya såna, nu då jag vet att de funkar så bra på mina fötter.

Idag blev det 1mil jogg.

1timma o 10min,

nöjd,

fick lite småont av o till,

men provar att ändra lite på löpstilen o det funkar.

Sjukgymnast o naprapat säger att jag ej ska låta bli att springa,

så länge det inte lir värre.

O det funkar ju;)

Hopp finnes :D

Så idag var det dags.

Våruset nästa;)

Första "tävlingen" någonsin,

nä nu ljög jag.

Har faktiskt varit med på en hästhopptävling,

detta var 1988 :P

Nå, jag var faktiskt superorolig o nervös.

Först för att inte höftkammen skulle hålla,

sedan att jag skulle få nån noja o omedvetet springa ihjäl mig.

Alltså att jag skulle öka farten utan att tänka på det,

bara för alla dessa som skulle springa om o ifrån mig.

Men det gick fint, de hjälpte mig att höja tempot lite,

men jag stannade i tempo så pass att jag orkade runt dessa 5 km.

Innan start

Jag är faktiskt väldigt nöjd med mitt resultat,

dessutom har jag något att jobba för att slå till nästa år.

31.38 blev min tid.

Efter målgång

Tog på mig min packning på 20 kg, klädde på mig väl då det var -17 grader ute,

tog hundarna med o började promenixa.

Självklart hade jag på mig reflexväst,

även varselbyxor med reflexer på.

Kommer en bit hemifrån o inser att jag glömde ficklampan!!!

Men vad gör väl det ;)

Tjavade på, svänger bort från väglysen o in på grusvägen.

Mörkt o åter mörkt..

Men det var skönt,

kommer 4 km hemifrån so svänger in på en skogsbilväg.

Knaggligt o mörkt.

Men det är skönt med mörker o ensamhet ute i skog o natur.

Så det fick bli 5 km innan jag vände hemåt igen.

Efter ytterliggare ett par km började jag ångra att jag gick så långt innan jag vände.

Det började kännas bra i axlar,

den 20 kg tunga packningen hängde tydligen inte riktigt väl på mina axlar o höfter.

O jag kan säga att innan jag var hemma så grät mina axlar.

Hade det varit ett par hundra meter till,

så hade nog mina ögon börjat gråta också.

När jag kom hem o tog av mig tyngden kändes det som att trampa luft..

Otäckt ;)

Men det var riktigt gott o nu ångar jag verkligen inte att jag tog den mils långa prommisen med de extra kilona.

Känns bak i låren också.

Fler såna turer blir det...