En kommentar...

Tack fröken Besserwisser.

Varför jag bloggar?

Ja varför, kanske för att ifrågasätta.

Tänka.

Träligt, nä det tycker jag inte.

Men tycker det är synd att så många verkar ha så stora kommunikationssvårigheter, eller är så konflikträdda

 att de inte kan ta saker med personer det berör direkt.

Utan de kränker/förtalar folk på sina bloggar.

Det tycker jag inte kan ses som att jag tycker att det är träligt,

ett missförstånd där tror jag,

jag har nog varit otydlig:)

Om man känner en person som bloggar, som har denna genre på sin blogg. Som inte riktigt stämmer med det som faktiskt sker, utan som bloggar o vill vara någon annan. "När storfeskarn talar om".......

Är det konstigt om de kan känna sig lite ensamma

 ute i sin "verkliga värld" då.

Tycker inte jag.

Du riskerar att hamna som ett "trevligt" ämne på dennes blogg.

Eftersom dennes konflikträdsla/kommunikationssvårigheter gör att

den måste  "visa" hur ojuste denna människa/or är.

Då tar man avstånd, inget konstigare än i vår parallellvärld:)

Man gör samma sak där, men där kan ingen utelämna kommentarer.

I bloggens värld väljer bloggarne själv vilken/ hur mycket dialog det ska vara.

Många kommentarer blir inte visade, eftersom de kan ge bloggaren den bild av sanningen som kan finnas.

Nnär går folk över gränsen i sina uttalande på bloggen/ar?

etik och moral verkar inte finnas bland vissa människors bloggar.

De måste tala om för hela världen.

Måste få en mobb bakom sig, så de känner sig så starka.

Bara  en dialog som man vill visa utåt, resten sparas som opublicerade kommentarer, eller tas bort "o finns inte"

Ja varför bloggar jag?

Har inget bra svar,

är väl ingen riktigt bra bloggare,

då det inte sker så ofta.

Fast finns det direktiv på vad som är en bra bloggare?

ha en trevlig dag:) 

 

Petra

1 februari 2009 12:57

Vi fick tydligen inte den responsen som vi ville ha på vårt experiment.:-/

Men du har alldeles rätt det du skriver, kan det bli så att vi i verkliga livet tillslut glömmer bort att använda kroppsspråket? Ansiktsuttryck kommer man alltid att ha men just kroppspråket. Det var någon som kommenterade förut att det var svårt att ta till sig det jag sa och det kanske var för att jag nästan aldrig använde kroppspråk, så det blev det snabbt ändring på! Nu vifftar jag med händer och ben så folk får hoppa undan.;D

Många kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en sådan som har lite svårt att boka, planera. Det blir en stress i mig som jag inte lyckats jobba bort sedan den tiden jag inte fick ihop alla måsten o krav som inte gick ihop med mitt liv. Då jag har/hade svårt att säga nej, gav mig själ...

  Idag var Idun på sin första KU. Det var urban miljön som stod på agendan.          Hon jobbade bra tjejen ❤️🐾     ...