Det är vad jag insett att jag tagit mig.

Har bara på något vis följt med strömmen.

Strömmen av tävlingsmänniskor,

människor som jämför sig o sina prestationer.

Har tappat glädje o känsla för vad jag gör.

Vad som får mig att må bra.

Det braiga är just att jag insett det :D

Så nu har jag släppt på mycket.

Jag har två löpmål till nästa år.

Det ena är korta banan runt Blanktjärnarna o det andra är zombierun.

Blanktjärnarna för att det är helt underbar natur så önskar jag en liten förbättring på min tid förstås ;)

O zombierun, bara för att det verkar vara helt tokigt galet skoj :D

Sen i övrig så får jag se vad tiden o orken räcker till.

Jag har backat i löpningen,

jag har sprungit 15 km o vet att jag klarar det o vet att jag klarar längre nu.

Men det är inte det jag vill.

Jag vill hitta tillbaka då det var oerhört skönt att bara ge sig ut o springa.

Det finns inte nu, nu är det bara tjuren som sparkar mig ut,

o tur är väl det.

Idag blev det en 2km:s sträcka, likaså i lördags.

Planen är att jag ska hålla mig mella 2 km o 8 km hädanefter, beroende på hur dagen i övrigt känns.

Rädd att falla pladask o det har jag ju lovat mig själv att det inte ska ske igen.

O kan man inte hålla det man lovar sig själv, hur ska man då kunna hålla det man lovar någon annan?

Eller, det fula i kråksången är ju ändå att det är enklare att hålla vad man lovar mot någon annan än sig själv :S

Så har vi börjat på appellydnadskurs med båda hundarna.

Härliga människor o bra träning :D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en sådan som har lite svårt att boka, planera. Det blir en stress i mig som jag inte lyckats jobba bort sedan den tiden jag inte fick ihop alla måsten o krav som inte gick ihop med mitt liv. Då jag har/hade svårt att säga nej, gav mig själ...

  Idag var Idun på sin första KU. Det var urban miljön som stod på agendan.          Hon jobbade bra tjejen ❤️🐾     ...