De börjar bli lite väl dristiga när vi är ute ;)

Ett par tog o jaga kalkonerna o hönsen, inte tillsammans utan de gav sig iväg en o en o skulle kolla upp vad det 

var för filurer som kom spankulerande ner mot oss.

Idag fick vi papper från SKK angående kennelnamnet.

Vårt sistahandsalternativ blev det.

Nu ska det som det står publiceras i hundsport och det finns möjlighet för folk att lämna in protester mot det.

Borde inte komma in någon men kanske bäst ändå att fundera ut ett par namn till just påtifall.

Skalsjöbergets är inte så tokigt det heller, det berget har btytt mycket för mig under min uppväxt.

Tillbringade mycket tid där :)

Väntar på att FCI ska godkänna vårt kennelnamn.

Fick för fyra-fem veckor sedan från SKK att det var godkänt hos dem 

o att det var skickat vidare till FCI för att där gå genom den byråkratiska biten även där.

Så nu bara väntar o väntar vi.

Registreringspapperna är inskackade till SKK för valparna,

så där väntar jag också bara.

Om inte kennelnamnet hinner bli klart så kommer det förstås inte med på registreringsbevisen för valparna,

däremot så förs det på i hunddata på SKK när det blir klart.

Avmaskade ggr två är de de små liven också, med welpan,

det smakade inte gott kan jag säga :S

Idag är det ingen av dem som har diarre utan det har åter gått till fast form,

de har alla ätit idag, inte bara diat.

n liten kavalkad av bilder då jag har uppdaterat så dåligt sen innan de föddes.

De tre tjejerna

De fem grabbarna

Första smakbiten, älgfärs. 

Vart tar tiden vägen :O

Idag är det hela fem veckor sedan de såg dagens ljus, våra små.

De har varit en sväng ute igen o varit på upptäcksfärd bland lönnlöv och annat på gården

Men det är inte lätt, då de helt plötsligt delar upp sig o går åt olika håll för att upptäcka världen ;)

Tur jag får hjälp av rsten av familjen, så slipper jag bura in dem mdan de får upptäcka.

Som det ser ut nu så är det fyra hanar kvar, ev. en tik också.

Jag förstår inte hur man hinner med och hur man orkar.

Mycket oro o funderingar har detta med att ta valpar inneburit.

Men jag har verkligen provat ge de små bra förutsättningar genetiskt, vad jag vet.

Genetik är otroligt intressant men så otroligt komplext, dolda anlag som kan framträda generationer senare.

Sen är det inte bara genetik,

det gäller att valpköparna i sin tur tar till vara på sina pärlor.

Här lever de i åtta veckor,

miljön är stor orsak till att de blir till det de blir i slutändan, även höfter o armbågar påverkas av miljön när de växer upp (o fortsättningsvis förstås).

Så det är förstås viktigt med en bra vikt så de ej blir för tung, inte upp o ner för trappor, eller hopp i o ur bil e.t.c inte cykla/springa monotont i för tidig ålder.

Att hitta valpköpare som förstår vad det innebär att äga, fostra o förvalta en liten rottis som blir stor o tycker att den -Kan själv.....

Att verkligen få valpköparna att göra MH och hd/ed-röntgen. Att ge sina valpisar lagom med mental och fysisk aktivitet.

Jag kräver och kan inte kräva att de som köper ska tävla, men det skulle vara otroligt roligt och jag vill att det ska ske. Jag kan ju som inte kräva något av mina valpköpare när vi väl skrivit kontrakt och de har tagit hem valpen, men jag kan tjata o tjata ;)

O jag vill att de som kommer för att hälsa på för att se om de vill köpa valp o det känns bra för oss och det blir köp faktiskt förstår o vill själva göra MH/röntgen/MT och träna bruks för tävling.

Jag har själv inte helt bestämt mig vilken av tikarna som ska stanna kvar här i Ansjö,

men jag måste ta o besluta mig nu under denna vecka, har en valpköpare som kommer ner från Stockholm på lördag för att kika på o få reda på vilken tik det är som kommer att få flytta hem till dom :)

Själv pluggar jag nu djurvårdare med utökad behörighet D9,

otrolig möjlighet jag fick tack vara uppsägningarna på jobbet.

Inget ont som inte har något gott med sig sägs det :D

Det + valpisarna+ de vuxna hundarna och de vardagliga måstena

gör att uppdatering här tappas bort :P

I fredags kväll sent upptäckte jag att turkos hade lite diarre.

I lördags så tillkom kräkningar för henne och för gul.

Kontakt med djursjukhus då hon var slö och de började visa uttorkningssymptom

gjorde att det blev en första bilresa för allihopa.

10 mil enkel resa, men små åksjuka valpisar bak var det omöjligt att veta om fler drabbades eller om det var av ren skär åksjuka som de andra kräktes för.

Röntgen visade inget i magen/tarmarna, men gul o turkos vätskades upp subkutant o fick glukos.

Vi fick med gkulos och extra närings/energirik blötmat hem.

Det gick verkligen igenom alla åtta valpar, någon av oss två- eller fyrbeningar måste ha tagit hem en baskelur som valpisarnas immunförsvar fick jobba hårt med.

Idag "ramlade" de sista valparna dit, orange och svart.

Ja, som det låter så kom valpisarna idag.

8 stycken var det som bökade omkring inne i magen.

Kornelia var så duktig, helt otroligt.

Valp 1. Tik 493 gram

Valp 2. Hane 475 gram

Valp 3. Hane 503 gram

Valp 4. Tik 464 gram

Valp 5. Hane 467 gram

Valp 6. Tik 444 gram

Valp 7. Hane 454 gram

Valp 8. Han 492 gram

Dygn 66 från första parning.

Det var stora valpar allihopa, pigga o diade på en gång.

Kornelia började krysta 13:15 och 21:08 kom sista valpen.

Hon gjorde inget uppehåll för att kissa eller något,

däremot "matade" vi henne med vatten o så fick hon även druvsocker.

Ja, nu är de här de små liven <3