Bestämde mig för att ta en prommis med vovvarna idag. 

Men som vanligt var det blööött i skogen.

Torkar aldrig upp :S

Gick vägen bort så upp en skogsbilsväg,

blir tre km hemifrån sen får ma ta in en skogsstig för att fortsätta.

Hade tänkt mig en mil.

En liten bild när vi är på skogsbilsvägen.

När vi sedan kommer upp mot hygget är de bra blöta alla hundar,

Speciellt den lille då, 

som blir det av allt höggräs.

Så ser jag på endomondon på mobilen att över hygget är det nära till kyskstigen jag brukar gå.

En gammal väg som användes av ortsborna förr i tiden för att gå till kyrkan som ligger 1.4 mil bort.

Så jag bestämmer mig för att gå dit.

Väl framme är inte hundarna med ut, 

men går ändå ditåt jag tänkt.

Ina kommer springande ganska fort.

Så jag tänker att,'ja,ja,

de kommer strax de andra två, de får jobba lite med näsan.

Men då bara Gote kom började jag bli lite orolig.

Den där lilla skiten blir väl uppäten av räven ;)

Nä, skämt o sido.

Skulle han ramla ner i en grop på hygget skulle jag väl aldrig hitta honom.

Så jag vände o gick åter mot hygget,

ser den lilla vimpeln till rompa,

fara åter dit vi kom ifrån.

Han spårade,

men bakspårade.

Så jag var tvungen att göra mig till känna.

Då kom han som ett skott :)

Så slutet gott,

allting gott <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är en sådan som har lite svårt att boka, planera. Det blir en stress i mig som jag inte lyckats jobba bort sedan den tiden jag inte fick ihop alla måsten o krav som inte gick ihop med mitt liv. Då jag har/hade svårt att säga nej, gav mig själ...

  Idag var Idun på sin första KU. Det var urban miljön som stod på agendan.          Hon jobbade bra tjejen ❤️🐾     ...